Manlighet & sånt.

Har du någon gång funderat över vad manlighet egentligen är?
Eller vad det innebär att vara grabbig?
Eller bara lite barnslig?

Jag kan inte lova att jag sitter inne med rätt svar. Men jag tänkte ge dig några scener som på olika sätt tar upp detta.

Tänk dig att du sitter i ett möte med vuxna människor kring ett välpolerat ekbord. Ramlösan står där i en liten grupp, PowerPoint-presentationen är inne på den femtiosjätte sidan och whyteboardtavlan är fullkladdad av sådant du för ett par timmar sedan nickade överensstämmande till, men som du nu tycker mest liknar bakterier i kraftig uppförstoring.

Syret i rummet har för länge sedan tagit slut och du känner dig som en strandad Kaskelotval där du sitter med slipsen som ett strypkoppel kring halsen.

Det är då du gör det.

Hittills har det bara varit en inre bild som projicerats på dina ögonlock. Nu, en dagdröm som lyckas slita sig loss från det overkliga och föds ut i konferensrummet.

Där framme står föredragshållaren och klickar frenetiskt på musen och försöker åtminstone se ut som om han lyckas variera sin presentation så att ingen ska somna. Han vänder sig mot den suddiga bilden på duken då du sträcker dig fram efter en Ramlösa.

Den är ljummen i din hand. Men det gör ingenting, då du ändå inte tänker dricka den. Med ett ljudligt plopp biter du av korken med hörntänderna och spottar ut den på bordet så saliven stänker ikapp med en skvätt av det kolsyrade vattnet. Du sätter tummen över flasköppningen och skakar om samtidigt som du sjunger ”Breaking the law, breaking the law”, du tar sikte på den bärbara datorn och skjuter ut en fräsande högtryckskaskad och på bara några sekunder är flaskan tom.

I en helt annan tid i en helt annan landsortshåla sitter du, Malle och Perra och smygröker. Ni har som vanligt gömt er på vattentornets tak, där bara månen kan se er. Sommaren har tagit sitt sista andetag och den första höstkylan smyger sig in i glipan mellan den vita t-shirten och de mörkblå Lee-jeansen. Ni röker röd Marlboro. En gång gjorde du ett blindtest då Malle påstod att Prince smakade skit. Du planterade en Prince i ditt Marlboro-paket och bjöd Malle på en cigg. Du tog upp att Marlboro var den godaste ciggen varpå Malle drog ett djupt halsbloss, tittade på glöden, blåste ut och sa att det hade du förbannat rätt i.

Ni pimsar iväg fimparna så att de blir till små fyrverkerier mot den rödlila himlen. Du spottar åt sidan innan du kränger på dig din svarta Nolan-hjälm med rökfärgat visir och säger till Malle och Perra att ni ska dra till ”Geten” och palla äpplen. De nickar när de gränslar sin moppar av märkena Gilera och Puch Dakota. Själv har du en Yamaha som i nerförsbacke och med stark hemlängtan gör över 60. Det är precis som om den aldrig vill sluta varva.
Ni gasar nerför den branta grusvägen och under några sekunder låter det som om ni uppnår samma varvtal och tre mopeder blir till en.

Det är lördag och du planerar att arbeta ute hela dagen. Det kommer att bli mycket lyft och bärande så det är bäst att ladda upp med ett par glas vatten extra. För säkerhets skull fyller du en gammal Schweppes Tonic Water-flaskan med vatten, så att du har i reserv. I garaget är det svalt så det blir perfekt för vattenflaskan.

Arbetshandskarna är som vanligt sköna men med jävligt dålig passform. Hur kommer det sig t ex att lillfingret på arbetshandskar är lika stort som pekfingret? Eller förresten, varför är ALLA fingrar på arbetshandskar lika långa?

Ni har beslutat att dra upp bevattning från den närliggande sjön och det är dags att gjuta ett fundament som pumpen kan sättas fast i. Stället ni har bestämt er för är lite backigt och gropigt så därför behöver ni fylla det ordentligt med stora stenar och grus för att få det så jämnt som möjligt.

Du tar din gröna 90 liters skottkärra med träskaklar som redan har börjat knaka i fogarna, fastän den bara är ett par år, och går bort till åkern där de stora stenarna ligger.

Där kommer Magnus och Roland också med sina skottkärror. Rolands kärra ser inte ut som de andra. Den är blå med gult på hjulet, som dessutom verkar vara större än på de gröna. Hans skottkärra tar säkert över 120 liter.

Du skojar lite och låtsasspottar i handskarna eftersom du aldrig har förstått varför man ska göra det för att få bättre grepp. Det borde ju bli halt istället. Och varför sa alltid din pappa att han skulle ta i med hårdhandskarna när du var liten och hade gjort något hyss för mycket? Handskar är ju mjuka och sköna, trots att de sitter jävligt dåligt.

Ni har överlastat skottkärrorna med svensk granit. Solen står högt på den klarblå himlen och svetten pärlar sig på din bruna panna. På en nästan given signal fattar, säkrar och lyfter ni era skottkärror för att styra ner mot gropen som ska fyllas. Ni går på bredd i en perfekt linje, och i takt dessutom. Utan att tänka på varför kastar ni en blick på varandra och flinar lite snett.

En svala dyker snabbt mot ditt huvud men vänder några decimeter därifrån och flyger sedan rakt upp i skyn till sina kompisar.

Fredric Alqvist
© 2004.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: