Min medeltid är nu.

Kom och köp melatonin!
Sänkt pris idag, obegränsade mängder!
Kom och köp!
Melatonin till alla som vill ha!

På senare tid har det varit mycket diskussion om hur länge oljan ska räcka, hur etanolen påverkar människor och miljö när den används i sträng kyla samt växthuseffektens allmänna inverkan på moder jord.

Frågor som dryftats är också vad man ska göra med alla träd som stormen Gudrun svepte omkull för snart ett år sedan, hur stor kvoten för Östersjöfisket bör vara samt hur mycket kontanter Securitas får transportera vid ett och samma tillfälle.

Det snackas också en hel del om Paris Hilton, Natacha, Ernst Kirchsteiger samt Ebba von Sydow.

Men det är ingen jävel som ens nämner att jag är den störste producenten av sömnhormonet melatonin. Jag skulle kunna söva världens alla hyperaktiva småbarn, hela New York city samt, med lite hjälp av Hans & Greta, även Martin Timell.

I våra huvuden finns det, förutom en grå geggamoja som rymmer allt ifrån vilken sida av vägen man ska köra på till vilket politiskt parti man tror luras minst, även något som kallas tallkottkörteln. Jag har aldrig sett någon, men med hjälp av min grå geggamoja drar jag till med en vild gissning att den ser ut som en tallkotte. Den får se ut som en jordnöt om den vill.

Om den körteln får mycket ljus på sig, via våra ögon, producerar den mindre eller inget melatonin. Vi känner oss pigga och alerta. Om den således får mindre eller inget ljus på sig tror den att det är natt och börjar tillverka för fullt. Vi blir dåsiga och trötta. Så långt är det logiskt och ganska bra att det finns. Problemet är bara att Sverige, just den här årstiden, är mörkare än Darth Vaders armhåla och att det enda ljus som når ens tallkottkörtel är helljuset från den mötande trafiken på väg till jobbet.

Snart inträffar tydligen vintersolståndet, vilket innebär att  klockan 19:35 på onsdag den 21 december lutar jordaxeln  på norra halvklotet som allra mest bort från solen.
Som om den skulle vara rädd för något.
I höjd med Stockholm är natten ungefär 18 timmar lång, vilket borde ge även en sådan som Tore Skogman depression. Men det är inget mot Kiruna. Där går solen inte ens över horisonten. Det är dagen då alla Kirunabor önskar varandra god natt.

Nu och fram till vintersolståndet släpar jag mig fram som Boris Karloff i Frankensteins monster. Jag äter frukost i det flämtande stearinljusets sken, ett ljus som bara Kubrick har lyckats filma i. Jag borstar tänderna under 40 watt. Jag åker till jobbet i skenet från iPoden.
Jag arbetar en dag med datorskärmen som enda ljuskälla. Och jag åker hem i mörker då iPodens batteri har lagt av. Mitt melatonin är min melankoli.

Men efter mörker kommer ljus, efter Sopranos kommer Six feet under, efter TV4s femtonde reprisering av alla Jönssonliganfilmer kommer den sextonde…
Det finns trots allt hopp om en ljusare tid. Och även om oljan skulle ta slut, etanolen utveckla formaldehyd och växthusgaserna sakta men säkert kväva vår jord, kommer åtminstone jag att vara lite piggare den 22 december. Jag ser redan fram emot det.

av Fredric Alqvist
© 2005.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: