Nyårsskrönika.

Det är kontrasterna som gör det.

Yin och Yang.
Hög- och lågkonjunktur.
Dag och natt.
Özz Nujen och humor.

Varför avslutar man varje år med att ge sin kropp en smäll på käften och starta det nya med en smekning på kinden? År efter år efter år. Då är det ju inte så konstigt att man behöver konstruera nyårslöften för att stilla sitt samvete.

Tänk dig att du startar året i din Bulldozer med vilken du skjuter allting framför dig. Vardagen går hyfsat smidigt men ju längre fram på året du kommer, desto segare går det. Till slut börjar Bulldozern gnissla och lukta bränt. Och framför dig ligger en hög bestående av löften från förra året, för mycket jobb, för lite tid med familjen, bakfyllor, banklån, tandläkarbesök, McDonaldsmat, julbord och ännu mera löften inför nästkommande år.

Det tar tvärstopp. Bulldozern har skurit ihop och en låga slår upp från den överhettade motorn. Du måste söka skydd. Du ringer en vän du inte har hört av dig till på ett år.
Upptaget.
Högen tornar upp sig framför dig och du beslutar att ta dig igenom den. Rakt igenom, med kniv och gaffel som enda verktyg.

Det är slutet av året och det är dags att misshandla kroppen så illa att du inte kommer att återhämta dig förrän ett kvartal senare. Men med hjälp av ett årskort på SATS Sportsclub, fruktdryck och fibrer blir allt bra igen.

Själv har jag inga problem med frukt och fibrer. Det är träningsbiten jag har svårt för. Jag har faktiskt en riktigt bra träningscykel, en Kettler, vad nu det betyder. Fast själva träningen på den är allt annat än konventionell. Den består nämligen i att jag bär den mellan förrådet och huset i väntan på att jag ska bestämma mig för vart jag vill ha den. Och om jag tänker börja cykla på den. Men på hälsoundersökningen visade det sig att jag hade konserverat delar av min kondition från sommarlöpningen. Det räcker för mig. Konserverad form är utmärkt form.

Det är den första dagen på det nya året. Jag har forcerat högen och kommit ut på andra sidan. Jag borstar av lite Teliaräkningar från axeln, gnuggar bort melatoninet ur ögonen och ser året framför mig som en fotbollsplan en dag i juni. Jag är fri med bollen och målvakten har solen i ögonen.
Och på tal om det.
Fotbolls-VM i Tyskland kommer att vara min smekning på kinden under större delen av 2006.

av Fredric Alqvist
© 2006.

Ett svar to “Nyårsskrönika.”

  1. Nina på Johangården Says:

    Kettler – det låter som en kastrull av något slag.–>

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: