När saker blir sopor.

Det är väl märkligt vad vi människor kastar bort saker fort. Ibland innan de ens har hunnit bli sopor. Eller, vad är sopor egentligen? Förutom det lag som möter ditt favoritlag i valfri sport.

Men det intressanta är inte ATT vi kastar saker och ting, även om det för en människa som inte äger någonting kan te sig helt obegripligt. Det som kräver en mer djupgående analys är NÄR saker blir sopor.

Vi börjar berättelsen på Färingsö återvinningsstation. Ett ställe jag mer tvunget än gärna besöker när jag behöver göra mig av med saker jag inte får ner i den spyflugelarvfyllda soptunnan på gården. Oftast brukar de sakerna hamna i en hög bredvid den spyflugelarvfyllda soptunnan i några månader. Högen är som en väntsal där sakerna ingen längre vill ha får vänta tålmodigt på slutet. Och redan när de hamnar där vet de vad som väntar. Ändå ger de inte upp hoppet. Drömmen för dem är att få komma till en loppis eller att en kleptoman ska komma förbi en natt och förlösa dem från väntrummets dödsbojor. Då återuppstår sakerna och får ett helt nytt liv. Men för de allra flesta slutar dagarna alltså på återvinningsstationen.

Namnet återvinningsstation är en förskönande omskrivning för Alla Sakers Helvete. Ungefär som föryngringsyta (kalhygge), hygientekniker (städare) eller Rosenbad (vuxendagis). Namnet ger sakerna som hamnar där ett litet hopp om att bli återvunna på något sätt. Men de skulle bara veta vad återvinning egentligen betyder. Tur för sakerna att de inte kan läsa på skyltarna vid alla containrar. Något som är komplicerat även för oss som inte är saker. Alltid är det någon som får en utskällning efter att ha kastat glödlampor i glasåtervinningen.

Keramik är nog det som är svårast att sortera. Därför har de uppfunnit en container som heter Krossbart. Det som inte går att bränna går alltid att krossa. Och krossade saker kan man mala och malda saker kan man säkert göra byggmaterial av, vad vet jag? Och det är just det här sakerna ligger och hoppas på – att få bli krossade, inte brända. Då finns det nämligen fortfarande en liten chans att få ett nytt liv.

En kort resumé över vad man kan hitta i Alla Sakers Helvete om man tar det i den ordning de ligger när man kommer dit. Först, de sedvanliga små containrarna med papper, papp, plast och plåt. Och folk är verkligen duktiga på att sortera här. Det är bara jag som har svårt att smälta att papp skulle ha en så annorlunda fiberstruktur att den inte skulle kunna blandas med tidningar. Men de kanske har provat och folk gnällde över att DN’s kulturdel kändes som en kartong Farfalle från Buitoni.

Sen, vidare till en svår station. Lysrör, glas i olika former samt den lilla plåtboden med färgburkar. Här brukar det uppstå högljudda diskussioner om vad som är glas och inte. Jag kan ju tycka att allt som krasar när man går på det eller som får fingrarna att börja blöda när man klämmer om det, är glas. Och det här vet också personalen att folk tycker är svårt. Därför väljer de att, likt gränsvakter på Gazaremsan, slå till mot de stackars laglydiga människorna. Vanlig maktutövning helt enkelt. Frågan är bara vad som smäller högst – att vara kung av återvinningsstationen och stå och gnälla på folk hela dagen eller vara den som kommer dit, får en avhyvling som betalt för en kastad Billyhylla och åker snabbt ut igen. Jag vet inte.

Hur återvinner man kladdiga färgburkar, thinner, lacknafta och sånt härligt? Krossa? Nä. Bränna? Nja, då skulle inte jag vilja vara i närheten. Gräva ner? Nä, BT Kemi provade utan resultat. Man kanske mosar ihop allting i en enda klump och så blir det 5-56 av det. Jag skulle gissa att det är så. Allt som smörjer, driver ut fukt och tar bort gnissel måste vara en jävligt farligt.

OK, Computer. Då var det dags att komma fram till elektroniken. Och jag tror att det är lika svårt som färgburkarna. Jag menar, en massa plastdelar, koppartrådar, kretskort, glas – här finns ju allt på ett ställe. Jag säger krossa.
Bakom detta – vitvaror. Och förutom ozongrunkorna på baksidan är det ju inte mycket mer än skåp av metall och plast. Låt oss krossa även det.

Nu kommer vi upp på hyllan med de STORA containrarna (borde vara ett förbjudet ord, om det ens finns). Här är det lite svårt att veta vad som ska slängas var. Sist jag var där höll även en av gränsvakterna på att trilla i Krossbart. Han stod och visslade och balanserade på kanten till containern, han måste väl också få ha lite kul. Rätt som det var började han flaxa med armarna och jag förstod att det höll på att gå åt helvete. Men, han halkade tillbaka och flinade åt mig som om han hade koll på läget. Den blöta fläcken i hans byxor var kanske bara vattenstänk.

Pust.

Häromdagen räddade jag en limpa från döden. Jag hade kommit hem från jobbet och var lite sugen på macka med skivad, kall, kokt potatis med Kalles Kaviar. Jag vet, men du borde prova. Jag visste att det fanns en halv limpa kvar, som visserligen var lite hård i morse, men som det absolut inte var något fel på.

– Nä, den har jag slängt, sa min sambo.
– Men, det var väl inget fel på den, sa jag och slog ut med armarna som en Italiensk forward.
– Nja, lite hård.
– Men den låg väl i sin påse?
– Ja, hurså?
– Ja, det går väl att ta upp den från sophinken igen, den ligger väl överst?
– Ja, det gör den men…?

George Costanza gjode det. Nu var det min tur. Och bara för att limpan i sin påse har flyttats från köksbänken till sophinken, utan att innehållet vidrört dess omgivning, innebär det väl inte att den är skräp. Eller?

4 svar to “När saker blir sopor.”

  1. Simon Says:

    Du ska ha credit för att du lyckas göra det roligt att läsa om en sopstation🙂 Förlåt, återvinningsstation!

  2. Peter Madison Says:

    Du och Costanza alltså….hehe. Men vi är ett duktigt folk på att sortera. Vi är som små kineser som gör som vi blir tillsagda…..

  3. SixesAndSevens Says:

    Brukar snegla på ”brännbart”-avdelningen och tänka att allt brinner väl bara det är tillräckligt hett..? Eller smälter åtminstone… Det mesta hamnar där. Hehehe…

  4. Christina Says:

    omg du är skoj.

    löve.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: