At the gates of Hell.

bilprovning.jpg

Svensk Bilprovning. Få ord framkallar lika stor ångest. Ändå står man där framför portarna till Helvetet en gång om året. Och idag var det dags igen.

Vi har en hyfsat ny bil och en hyfsat skitgammal. Och det var den hyfsat skitgamla som skulle förbi griniga småpåvar med hammare och ficklampa innan det var dags för mig att åka till jobbet. Kanske skulle jag klara mig, kanske bli tvungen att ta mig därifrån gående. Som förra året.

Klockan 08.00 är det meningen att jag ska få min bil undersökt och våldförd. Jag väljer att inte ta någon gratistidning eftersom jag kommer fram 07.55 och det strax är min tur. Bilarna som står uppradade är fulla av sömniga människor som ser ut som drogade zombies. Och så jag. På helspänn och med blicken fixerad på tavlan som visar registreringsnumren som är på tur. Snart så.

Men klockan går, Morgonpasset i P3 söver mig ytterligare med sin trippelironi och gubben till höger, som ser ut att ha väntat ett år, skruvar på sig eftersom hans arsle har somnat igen. Till vänster får en Ford Escort äntligen komma in och platsen fylls av en fet Cherokee Limited Edition med en lika fet förare. Så blir allt stilla. Det är mycket kallare än igår och några flingor blåser förbi i den gråtyngda luften. Man kan nästan höra dem.

08.20.

Jag svär tyst och ser mig själv gå ur bilen med ett fälgkors i ena handen och en yxa i den andra. Jag slänger igen bildörren och loskar på marken, men en vindpust fångar upp den och låter den landa på byxbenet. Jag snabbar på stegen och kastar upp den blå plåtdörren till hallen och stövlar in. Jag höjer armarna i luften och skriker: ”Vafaaaaaaaaaan håller ni på med här inne. Sitter ni och fikar eller?”

Jag slänger fälgkorset mot datorn som exploderar i ett gnistregn. Gubben i hallen tittar med skräck på mig när jag närmar mig honom med yxan fortfarande höjd över mitt huvud…

08.31

Mitt registreringsnummer blinkar på skylten och det tar några sekunder innan jag fattar att det är mitt. Nu får de fan komma med en väldigt bra förklaring till förseningen, tänker jag och spinner loss i rullgruset. I backspegeln ser jag en polisbil bland övriga väntande och jag släpper gasen automatiskt. Undrar om man kan få böter för en sån sak. Möjligtvis för förargelseväckande bil.

Porten öppnas och jag kör in och stirrar på Den Onde som ändå ser ganska sympatisk ut i sin keps på sned och grå skepparkrans. Han gör tecken med handen att jag kan stanna. Jag går ur bilen.

”Jag är ledsen att det har tagit tid men vi är kraftigt underbemannade idag” säger han och tittar på mig som en ledsen hund.

”Det är okej” säger jag och känner den uppdämda ilskan rinna ur mig som sanden i ett krossat timglas.

”Du kan ta kaffe där borta och vänta i stolen under tiden” säger gubben på bruten norrländska.

Och nu är jag nära att krama om honom. Norrlänningar går helt enkelt inte att bli förbannad på. Jag sitter och sörplar på det sura kaffet som ändå gör gott och tittar på när gubben lyser och knackar. Vad som ligger mig i fatet är att han måste skynda sig samt att en polare till honom står över hans axel och babblar oavbrutet. Jag känner på mig att det kommer att gå vägen och att han kanske inte lägger märke till de obetydliga rostangrepp jag blev upplyst om för ett år sedan. Det var av en ung kille jag inte vet namnet på, men jag kommer ihåg att jag kallade honom petkärring. Av alla ord jag kunde komma på just då.

Så är det klart och jag får veta att en spindelled på höger sida måste bytas ut. Vad mig anbelangar kunde hela motorn fått rasa. Ett vänligt mottagande och hög service kan tydligen få det hetaste helvete att frysa till. Jag kör därifrån och har visserligen förlorat med 1-0 men känner mig ändå som en vinnare. Om en månad är det ombesiktning. Men den gör jag bakom portarna till Himlen.

5 svar to “At the gates of Hell.”

  1. Joshua_Tree Says:

    Av någon sjuk anledning är det mer ångestframkallande att besiktiga bilen än att gå till doktorn. Vansinne egentligen. Vad är en trasig spindelled (vad är en spindelled!?) mot cancer?

  2. Matti Says:

    Lysande Fredo! Bara en spindelled.
    Nu gäller det att hitta en spindel.

    Men du har ju en månad på dig…

  3. johnny Says:

    hua, jag började rysa redan i inledningen, bilprovningen är inte favoriten. men resten av texten fyllde på med varm glädje, underbart!

  4. Fredo Says:

    Ja, man får lite Sagan om ringen-känsla när man står där framför portarna. Lite samma känsla som när man hade sångövning i mellanstadiet och stod i korridoren och väntade på sin tur, kissnödig och torr i munnen.

  5. Madison Says:

    haha…glad påsk på dig fredomannen! Käka ägg och drick sjukt mycket toddy så glömmer du bilen för ett tag…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: