Fuck everything!

Orden står skrivna med arga tuschbokstäver på en bänk i en busskur jag passerar varje dag. Och jag funderar kring uppgivenheten bakom dem. Men så beger jag mig på en inre resa tillbaka till mitten av 80-talet, då jag själv stod med ett ben i barndomen och ett i vuxenvärlden. Och båda drog åt varsit håll, men kroppen höll emot och stod skälvande kvar.

Vad är viktigt för en tonåring idag? Vad var viktigt för mig då? Tjejer, smygrökning, musik, party, folköl och fotboll. För att inte tala om moppe och videofilmer. Mycket mer var det nog inte. Idag tänker jag på annat. Och förutom de jag älskar i min närhet tänker jag också mycket på den plats vi delar med våra vänner, familj och våra älskade.

Hur viktigt är det för oss att den enda planet vi har ska få finnas kvar om 50 år? Hur viktigt är det jämfört med vem som vinner SM-finalen i what ever eller vilken ny serie som ska starta i tv eller om det var din dag att hämta på dagis eller varför det är så varmt ena dagen och så kyligt nästa eller till och med på samma dag?

Det är som att jämföra granatäpplen med williamspäron. Och det borde vi göra lite oftare. Jag tänker allt mer på vad jag kan göra för miljön omkring mig, men också globalt. För det ena leder ju till det andra. Och ett rent samvete räcker inte för att jorden ska bli det. Våra politiker föder oss med siffror på miljömål som får dem och dig att sova gott om natten. Men i skuggorna är det någon som bryter mot löftet och du vaknar nästa morgon utan att ha en aning.

Verksamma miljömål är obekväma siffror för politiker och en risk för deras karriär, om inte du och jag sätter miljöfrågorna högst upp på våra agendor. Då blir de till något politikerna kan surfa på och gör dem själva, oss och jorden till vinnare.

Jag tänker på att matematik inte var mitt favoritämne i skolan. Jag är en fullblodshumanist som skapade mina egna lösningar på de ekvationer vår lätt alkoholiserade lärare serverade oss. Något som gjorde honom till storkonsument av rödpennor, oavsett hans vänstersympatier.

Jag kommer att måla upp en miljöekvation jag inte får ihop men som du kanske har en lösning på. I så fall är du välkommen att presentera den för FN och kan sedan förvänta dig ett nobelt pris en kall novembernatt i Stockholm.

Man träffas och kommer överens om hur mycket växthusgaser man får släppa ut. Och det största landet struntar i att skriva under avtalet. Glaciärerna i Asien, som förser bönderna med vatten till risfälten, smälter allt fortare och kommer till slut att vara helt försvunna. Världens största risproducent drabbas av torka och en stor del av världen av svält.

Torra områden blir torrare eller drabbas av översvämningar när regnet väl kommer. Polarisarna smälter och höjer vattennivån, strandnära bebyggelse hamnar helt under vatten, golfströmmen saktas ner av de smältande isarna och gör klimatet i norden kallare medan medeltemperaturen höjs och kommer till en början gynna våra bönder. Sen kommer stormen.

Vi tycker att det är okej att bryggerinäringen säljer vatten till oss så att vi slipper dricka världens renaste vatten ur våra egna kranar. Och vi tycker att det är okej att deras lastbilar kör runt hela landet med en produkt som förutom kolsyran och smakämnena kan fås för några ören om dagen. Vi tycker att de är okej att handla en tub inuti en kartong inuti plast i en påse. Vi gillar att sitta ensamma i våra bilar på väg till jobbet.

För att ett land ska bry sig om miljön så att det får avgörande effekt för framtiden krävs att det har kommit en bra bit med sin egen välfärd och ekonomi. Det är som den klassiska Maslovs behovstrappa där mat för dagen och tak över huvudet kommer först. Det är inte förrän vi har det vi ens börjar fundera på vad vi ska skyla kroppen med.

I Asien pågår nu industrialismen för fullt. I Indien har lönerna börjat regleras och Kina kommer snart att bomba väst med sina lågprisbilar. Folk i öst kommer att kunna byta ut sina jordgolv mot parkett, kanske byta ut sina cyklar mot en bil och även sätta sina barn i en fungerande skola. Miljarder människor med framtidstro kommer att förbruka enorma mängder energi och på väg mot sin egen välfärd kommer de inte att ägna särskilt mycket tid till miljöfrågor.

Vi kan bara stå bredvid och heja på och hoppas att jorden pallar trycket. För jag tror att vi behöver ett Asien som mår bra ekonomiskt. Problemet är som sagt att jag inte får ihop det. Jag ska verka för en bättre miljö när ena hälften av jordens befolkning svälter och den andra exploderar i en konsumtionsnova. Är det då inte bättre att bara sätta sig i en väntkur och klottra ”Fuck everything” på bänken? Jag vet inte. Vad tycker du?

4 svar to “Fuck everything!”

  1. Madison Says:

    Hmm…har du sett på ”En obekväm sanning”….den av och med Al Gore….?? Jag såg den och efteråt kändes det som att well…everything is totally fucked up och jag är mitt i den och har jag tur…grönjävligt med tur så klarar jag mig men de efterföljande har inte en skuggan av en chans…huh. Eller så tar vi på oss självbevarelsedriftskappan och spottar i nävarna och fixar detta…
    Det är ju enda alternativet. Liksom

  2. S-G Says:

    Jävligt bra, Fredo!

  3. tvpiraten Says:

    Heja Moder Jord! Heja Fader Fredo!

  4. johnny Says:

    fan vad bra fredo! jag tänker som du, och drabbas emellanåt av dåligt samvete. jag borde göra mer. men vi människor verkara vara konstruerade så att vi inte reagerar innan det verkligen brinner i arslet. jag har tyvärr ingen lösning, men ska omgående fundera ut en.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: