Jurassic Park.

gravlingpool.jpg

Livet på landet är en idyll och nu är kvällarna så där italienskt ljumma, imman rinner på vitvinsglaset och syrsorna har rejvparty i det brunbrända gräset. Alldeles intill frustar en häst med hösnuva och en fet humla studsar som en luden chokladboll mot köksfönstret. Semestern är visserligen slut, men det är nu som sommaren visar sig från sin bästa sida.

Men.

Som jag har skrivit om tidigare så kommer aldrig det goda utan det onda. Och på landet har mystiska saker hänt i stort sett varje sommar sedan vi flyttade ut för fem år sedan. Två spektakulära exempel är ett ouppklarat inbrott med symboler och riter inblandat. Och så ett mord. Jag kan intyga att det är lika kul som det låter och såklart blev jag även indragen i det. På min joggingrunda, samma dag som mordet, råkade jag bara trampa på en handfull 9 mm tomhylsor och så var cirkusen igång. Lite som Midsomer kan man säga.

I år, inget undantag.

Vi beslutade att skaffa en pool av mellanstorlek som rymmer ca 3 kubikmeter vatten med tillhörande vattenrenare. En lagom pöl att göra bomben i, om man vill bryta knäna och skapa en tsunami som dränker grannens potatisodling. Men mest för barnens skull. Problemet är att den har stått där nästan oanvänd hela sommaren, dels beroende på att det inte har varit så varmt, men också för att vi bor bara ett stenkast från Mälaren.

Så, en morgon för några veckor sedan ser jag att den uppblåsbara ringen, som liksom avslutar den utåtbuktande poolväggen, har säckat ihop. Jag går fram och ser att den är helt punkad. Jag tittar bakom mig, som om där skulle stå en ninja med kaststjärnor, redo att gå till attack. Men, ingenting. Inte ens en fågel. Bara en lätt bris som viskar något som låter som ”du seeeeeeer fååååååånig uuuuuuut”.

Nog om det. Jag hittar en liten reva som kanske kommer från en törstig katt eller en rosenrasande geting med hemorrojder. Inget mer. Lätt att laga med lapparna som följde förpackningen. Svårt att få det gjort.

Ett par veckor gick. Vädret blev varmare. Poolen skulle få visa vad den gick för. Då har den plötsligt gett upp helt och säckat ihop som en skjuten sjöelefant och alla kubikmeter vatten druckits upp av den dammiga ängen. Men den tekniska undersökningen bjuder på ytterligare överraskningar. Nätsladden som är kopplad till reningsanläggningen är helt av och jag tittar ännu en gång bakom mig, men nä, ingen ninja, ingen samuraj och ingen pårökt Bosse Rappne med sekatör. Bara den där vinden igen. ”Du seeeeeer fortfaraaaaaaaaaande fåååååååååånig ut”.

Det måste såklart vara grävlingen, som brukar vittja soppåsar och antingen sno dem helt eller sprida dess innehåll över tomten, som har varit framme. Sladden ser ju faktiskt ut lite som en orm eller mask. Eller en lakritsrem. Äter grävlingar lakrits? Och stavas lakrits så här? Jäkla ord.

Bilden ovan får i alla fall illustrera det hela och en kopia har skickats till Detective Barnaby.

2 svar to “Jurassic Park.”

  1. johnny Says:

    ser med spänning fram mot upplösningen på dramat! dina beskrivningar är lika detaljerade och grymma som vanligt. själv tror jag på en avundsjuk granne. med en jävligt slö sax.

  2. Joshua_Tree Says:

    Grävling sa du? You aint seen nothin’ yet!

    http://www.badgerbadgerbadger.com/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: