The ketchupeffekt.

heinz

Dags att basha igen. Men den här gången, inte så mycket ett varumärke i sig (som jag för övrigt gillar) som en enskild produkt. Varumärket är Heinz, vilket för alltid kommer att leda mina tankar till det lilla samhälle där jag växte upp. En av grannarna kom från Tyskland och hette just Heinz. Han hade inte samma svenskalärare som Drottning Silvia men var en skön kille som gärna brukade spela kort med sin fru till långt in på småtimmarna.

Produkten/förpackningen är inte på något sätt ny. Den kom 2003 och var minst lika revolutionerande som hjulet när det kom. Det man inte tänkte på var att en viktig del av varumärkets själ försvann i och med att man valde att förpacka ketchupen i en klämvänlig plastflaska som man vände uppochner.

Om det från början var tänkt att det skulle vara lätt att få ut ketchupen hade man väl aldrig förpackat den i en glasflaska, som man var tvungen att banka sig halvt fördärvad på? Det var väl den långsiktiga strategi man en gång valde för att bygga ett starkt varumärke? Så uppfattar åtminstone jag det och ser en poäng i att nischa sig istället för att följa massan.

Nu har man dock tagit beslutet att ”sätta kunden i fokus” och växlar samtidigt in en viktig del av det långsiktiga varumärkesarbetet som den klumpiga glasflaskan utgjorde.

Vad är det då vi har framför oss på middagsbordet? Jo, en klämvänlig plastflaska som är vänd uppochner. Det är bara ett litet problem, som man antagligen har legat sömnlös över och lagt miljoners miljoner dollars på att lösa. Hur gör man så att inte ketchupen rinner ut och kladdar ner korken när den nu ska stå uppochner?

Jo, man sätter en mödomshinna av latexkaraktär i öppningen och har på så sätt gjort ytterligare en revolutionerande uppfinning. Trodde man.

Heinz plastflaska som inte var uppochner kunde man förlåta om det kom lite ketchup på korken när man hade hällt klart. Utrymmet att kunna bestämma hur mycket ketchup och med vilket flöde det skulle komma var stort och man upplevde till och med en känsla av kontroll.

DET GÖR MAN INTE MED DEN KLÄMVÄNLIGA PLASTFLASKAN SOM STÅR UPPOCHNER!

När man vikt korken åt sidan och låtit blicken njuta av den utmärkta formen på flaskan återstår bara ett lätt tryck innan korven ska få sig en fin sträng ketchup. Kanske till och med en liten slalombana över den lite tjockare strängen med senap som ligger under.

Man trycker. Och trycker. Och när ett tryck på ett ton per kvadratcentimeter uppnåtts öppnas mödomshinnan av latexkaraktär, inte en bit åt gången. Utan helt.

SPLAFF!

Korvjäveln och halva handen är dränkt i ketchup. I senapen har det bildats kratrar och brödet ger till slut vika av tyngden från den magma av ketchup som nu verkar ha fått eget liv.

Med denna påhittiga produkt kommer Heinz att sälja mer ketchup eftersom det går åt uppskattningsvis dubbelt så mycket som tidigare. Eller så kommer de att sälja mindre eftersom folk uppskattar att ha kontroll och inte vill förvandla sig själva och sina familjer till konstverk av Jackson Pollock.

Annonser

Ett svar to “The ketchupeffekt.”

  1. Madison Says:

    Told you, världen är helt galen. Tänk när rymdisarna kommer och hälsar på och de ser att vi våra puckon har mödisar i ketchupflaskorna. De kommer beama bort oss till oändligheten…!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: